Sommar. Jag jobbar i ladugården. Det är sommar för mig. Gå upp tidigt och ta in korna för mjölkning till soluppgången. Det är rogivande att stå där till ljudet av tickande maskiner och kornas stilla mumsande på hö. Fridfullt. Ingen stress. Det tar liksom den tid det tar. 
Jag lyssnar på p3 i ladugården. Och det finns en del låtar de spelar mer än andra och de låtarna blir mina sommarlåtar. Förra året i ladugården blev Miss li - Dancing the whole way home och Elin Ruth Sigvardsson ft. Lars Eriksson - Love mina "sommarlåtar". 
Nu har två låtar börjat bli mina "sommarlåtar" år 2010. Jag har börjat märka ett mönster. Svenskt. Svenska artister. Men kanske är det inte så konstigt eftersom sommar är väldigt "svenskt" för mig. Och nog för många andra med mig. Årets låter (än så länge): Daniel Adams-Ray - Dum av dig och Oskar Linnros - Från och med Du.

De gör mig lite fånigt glad. Där står jag i kobajsiga shorts i ladugården och torkar spenar, vickandes på höfterna mot svettiga komagar, sjungandes för full hals. Kan det bli bättre?
Det är klart, jag är inte längre ute i stora världens spännande vardag och berättar om var dags äventyr. Men ibland räcker en svängig melodi hemma i ladugården. Ibland är det precis allt jag vill ha. För mig. 
Var dag hemma kan också vara ett äventyr. 

Jag har haft besök av ingen mindre än Lovisa. Det har varit fucking awesome. Vi har bakat VÄRLDENS godaste morotskaka och turbosnabb filmjölkslimpa. Sedan har vi mjökat kor. Ridit barbacka båda två på Bella. Sprungit och simmat och gått på Bio. Nu är det lite ensamt igen. Men i morgon vankas det tydligen "tjejkväll" med Sissela&co. Lär ju bli att jag inte går och lägger mig till morgonmjölkningen. Men sedan är det fredag igen och då är jag ledig, ledig, ledig. 

smakprov på Hannas sommarmusik:




Är det inte fantastiskt mysigt att höra syrsorna spela?

Jag tror (ta mig fan) att jag har sett en utav de bästa filmerna i mitt liv. Den hamnar utan tvekan på topp tio. Jag kan dock inte redogö ra för vilka de andra filmerna är, men detta är ett sätt för mig att beskriva att jag sett en sjukt bra film. Inception. Värt varenda krona, om jag just i detta specifika fall blev bjuden (tack herr Jansson). 
Men vilken rulle!

Vanner och bekanta. Min langa resa hem har borjat. Jag befinner mig i skrivande strund pa Singepore airport. Igen. Nu skall jag sitta har och vanta i en nio timmar innan flyget till Amsterdam lyfter. Sedan blir det ett snabbt byte dar och sedan ar jag hemma. Tiden har gatt fort och jag antar att det ar sa alla sager, men det ar ocksa sanningen.
Jag skall skriva om mina sista dagar pa Bali och gora en sammanfattning sa fort jag kommit hem och "landat" lite.

Kramar fran en Hanna med hela magen full av fjarilar.  

Första dagen här på Bali är över. Och snart även den andra. 
Första dagen checkade jag ut från det hotell jag spenderat natten på. Ett RÄTT uffigt hotell om jag får säga mitt. Jag siktade in mig på AP-inn, som jag fått tips om av Jill som varit här och backpackat. 
Jag visste ju inte riktigt vart det låg. Att det låt relativt nära stranden visste jag, men eftersom jag inte ens visste i vilken riktning stranden låg hjälpte det mig inte så mycket.
Jag såg nog rätt vilsen ut med min stora ryggsäck så det tog typ två sekunder för någon kille med motorcykel att erbjuda mig skjuts. 
Jag gav med mig. Jag ville hitta hotellet och bli av med mina extrakilon på ryggen. Så, utan hjälm, på någon random balikilles motorcykel åkte vi till hotellet. Han frågade några gånger om vägen men efter mindre än tio minuter var vi framme. 
Hotellet såg mycket trevligare ut än det jag spenderat första natten på. Och det var billigare också. Samt att jag fick mer "bekvämligheter" med det priset. Typ, toalettpapper och AC. Mycket uppskattat. 

Den dagen försökte jag bara landa. Psykiskt. Var lite uppstressad och nervös så jag låg bara och solade vid polen och läste den Gröna milen. Vid polen träffade jag en svensk tjej från Stockholm som var här med sin kille. Vi åt middag tillsammans och efter det skiljdes vi åt. Jag slöade lite på rummet (var rätt dåsig efter solandet) och sedan gick jag ut i mörkret bland gatorna och bokade en aktivitet för idag. Ridning. Jag skulle upp tidigt så jag avslutade kvällen med en massage (typ 45 kr för en timma - jag vet man känner sig som en rånare) och sedan gick jag och la mig. Och som den i-landsmänniska jag är kunde jag inte uppskatta AC'n mer!

08.00 idag väntade taxin på mig. Hann precis slänga i mig lite frukost (pannkaka och juice) och sedan bar det av till det ställe där det skulle ridas. Bilen delades med den skummaste familjen. Jag orkar inte ens gå in på vad det var för typ av människor men jag kan ju säga så mycket att alla mina fördomar om amerikanare var riktiga. 

Det var lite som jag hade tänkt mig när jag kom fram. Smala (inte undernärda) hästar. Eftersom jag var den som hade mest erfarenhet så fick jag en egen guide (de andra fick rida i grupp och deras hästar fick ledas) och en något spretig häst. 
Men jag har alltid drömt om att rida längs en strand där vågorna slår höga och utsikten är storslagen. Jag fick förverkliga den drömmen nu. Det var verkligen underbart. På stranden stod ett gäng med baliboskapkalvar. Och som mamma sa, de är verkligen HUR söta som helst. 



Vi stannade till vid en fladdermusgrotta och gick upp på en höjd. Efter det red vi genom en liten stad med typiska Balihus. De är vackra. Även om Bali ger en lite kluven bild. Otroligt vackert och total mayhem. 
Efter staden simmade vi med hästarna genom en flod och galopperade en bit på stranden. Sedan var det över. 

Resten av dagen har jag gått omkring lite här i Kuta som är total turiststad. Turister över allt. Och surfare. Och skräp. Och affärer och massöser. Stranden är ändå rätt vacker. Jag satt där ett tag och blev anfallen av försäljare. 
Sedan bokade jag morgondagens aktivitet. Någon jag också velat prova på. RAFTING. Och det utlovas att man skall få se ett vattenfall. Som jag också velat se. 

Nu ska jag dricka lite mer vatten för jag har en grotesk huvudvärk. Sedan skall jag ut och leta föda och kanske hitta någon rolig att snacka med. 

Har hört att det är varmaste sommaren i Sverige på evigheters evighet. Och här åker jag till BALI?
Det kan få regna i Sverige nu så länge det är lite sommar kvar när jag kommer hem. 

Ses senare krokodil.

Okej. Jag ar i Bali. Allt har gatt bra. Traffade ett medelalders par (biologer forovrigt) fran USA som jag slog folje med till ett hotell som jag nog bara kommer stanna pa over natten.
Det ar mitt i natten har nu och sjukt varmt. Skall ga och kopa lite vatten innan sangen vantar.

See u later.

Jag har just mellanlandat i Singapore.
Snart lyfter planet till Bali och jag ar nervos som fan.
Uppdaterar sa fort jag kan nar jag kommer dit sa ingen behover varar orolig. Men jag ar radd att det kan vara lite si och sa med internet dar borta.
Den som lever far se.

Lycka till nu. 

Star i akihabara och testar en iPad. Bra skit! This is awesome men det ar helt galet har!

Idag är det måndag vilket betyder att Vincent som jag bor hos har dragit till jobbet vilket betyder att jag skall roa mig själv. Helgen har varit fullspäckad med aktiviteter. Jag har slocknat direkt när jag kommit tillbaka till lägenheten. Men nu skall jag bara sitta ner ett tag. Skriva lite blogg, lite dagbok och planera vad jag skall hitta på resten av dagen. Till vilka ställen i Tokyo jag skall ta mig. 



Så jag skall försöka komma ihåg allt som hänt sedan torsdag. 
Jora. På torsdag tog jag bussen till Tokyo. lämnade gården 11.45 och var framme i Tokyo (Shinjuku) klockan 19.40. Fördelen med att åka buss är att du hinner njuta av den Japanska naturen på ett trevligt sätt. Och som jag sagt säkert femhundra gånger nu sedan jag kom hit så är det Japanska landskapet verkligen någonting alldeles extra ...

Vi stannade vid rastplatser ett par gånger där man kunde gå av bussen, sträcka på benen, testa toaletter som tvättar arslet åt dig och spelar upp spolljud om man tycker att det är pinsamt när det plumsar när man skiter. Jag hamnade bredvid en lite äldre dam på bussen som bjöd på något hon köpt vid rastplatsen. Hon kunde även prata lite engelska så vi utbytte lite ord innan hon somnade. Timmarna på bussen kändes inte så långa och det var en surrealistisk känsla att från att se djupa skogar och berg köra in i en betongdjungel där naturen kändes väldigt frånvarande. Gatuljus lös upp natten och väl framme vid stationen stod Vince och väntade på mig. Och för första gången på fem veckor hade jag någon att prata med här. Prata som i att faktiskt ha en konversation. Kändes sjukt bra. Vi tog tunnelbanan till hans kvarter och satte oss på en liten restaurang och åt ramen och dumplings. Vi pratade och pratade och pratade och plötsligt var klockan väldigt mycket och vi gick till Vincents lägenhet där jag fick hälsa på hans lägenhetskamrater och sedan slocknade jag. Direkt. 

Fredag. Hannas födelsedag. Vaknade upp. Åt lite frukost och gav mig sedan ut i storstaden, själv, Vince var på jobbet så jag var tvungen att klara mig helt själv. Men det gick sjukt bra. Jag hade en plan att ta mig till Shibuya och hitta en restaurang som Staffan brukade krubba på när han var här.



Och jag sprang in i den o princip direkt. Det var inte lunchtid när jag kom fram så jag började strosa omkring. Jag var mest fascinerad över att saker och ting inte kändes så stort som jag hade föreställt mig det. Och det Tokyo jag såg då kunde beskrivas med två ord: "Hysteriskt och dött". En gata ner var totalt kaos och gatan bredvid kunde vara helt tom och öde och tyst. Jag lokaliserade en lite sköldpadds park, tittade i lite butiker och sedan gav jag mig tillbaka till restaurangen. 
En mycket liten men mysig restaurang där du köpte en matbiljett i en maskin som du sedan gav till personalen. Några snälla Japaner hjälpte den förvirrade Svensken med maskinen och jag satte mig för att invänta min mat. Ramen med anka och nötter och ägg. Och dumplings så klart. Så så gott. 
Innan restaurangen hade jag hittat ett ställe som serverade någon typ av toast med jordgubbar och glass och efter att jag sörplat upp min ramen så begav jag mig dit för lite födelsedagsfirande. 
Den toasten var inte utav denna värld. Den var sjukt god men det var så himla mycket så när jag gick där ifrån hade jag så ont i magen att det gjorde ont att röra på sig. 



Men vad gör man inte för att jobba på fettman? 

Efter mat och efterrätt riktade jag in mig på en park som jag sett på en karta. Och efter trettio minuters gång kom jag fram till Yoyogi park. Det var en fin part med rosor och fontäner. I parken hoppade stora grupper av ungdomar hopprep, en äldre man dansade streetdance. En annan grupp tränade på något typ av framträdande. Jag kunde inte låta bli att tjuvkika lite och till och med dra fram filmkameran. Gick omkring någon timma i parken och bara njöt. Och till min stora glädje låg parken alldeles intill Harajuku. Ett annat ställe i Tokyo som jag blivit tipsad om att kolla upp. Det var väldigt mycket lustiga butiker där och jag hann inte se allt innan jag var tvungen att börja dra mig tillbaka till lägenheten. Lär bli en sväng till Harajuku idag igen för någonstans där skall det hänga cosplayers vilken man ju inte kan missa!



Jag drog mig tillbaka till lägenheten och fick uppleva lite av de trånga tunnelbanorna. Väl tillbaka i lägenheten gjorde jag och Vincent i ordning oss för att dra iväg till en av hans vänner som skulle bjuda på middag. 
Vince trampade iväg på cykeln med mig där bak. Och i lägenheten blev vi bjudna på grillad kyckling och pasta. Det var mycket gott och alla Vince japanska vänner var mycket trevliga även om deras engelska var en smula knapphändig. Efter maten kommer tjejen som bodde i lägenheten in med en kaka som hon bakat. Och alla sjöng för mig och jag fick blåsa ut ljus i en iphone. Haha. Lustig födelsedag. Men jag hade mycket trevlig. 
Resten av kvällen spelade vi wiifit. 
Jag ringde hem en sväng och gratulerade Leo. Pratade med Elin, Leo och Siri i telefonen och efter det var kvällen så gott som gjord. Även Nanna ringde!

Efter midnatt cyklade vi hem och efter dagens alla intryck somnade jag i samma sekund som jag lade mig ner. 

Lördag. 
En heldag med Vince, en Japansk kompis till Vince och hennes Amerikanska vän som var och hälsade på eftersom hon varit här och läst Japanska med sin klass. 
Vi började med att besöka staden Kamakura. Där det fanns gamla tempel och "The great Buddha". 



Vi gick omkring på marknader och hade verkligen en toppendag som avslutades med karaoke. Jag hade inte föreställt mig att karaokestället skulle vara ett helt höghus fyllt med rum. Lite som ett hotell fast rummen var små, inredda med en soffa, ett bord, en tv och karaokeutrustning. 
Det var HUR KUL SOM HELST. Och alla i vårt lilla sällskap var faktiskt riktigt duktiga på att sjunga. Två timmar var över på nolltid och vi hittade en restaurang att äta på. Kyckling och ris. Du kunde välja mellan kyckling och höna. Vi, eller VINCE tyckte att vi skulle prova båda, så vi beställde in två utav varje. Hönan vad som att tugga på läder. Men det smakade väldigt gott i alla fall och allt detta svaldes ner med te blandat med alkohol. Konstig blandning. 
Klockan blev mycket och vi sa hej då till vårt sällskap och drog oss tillbaka till lägenheten så att vi kunde vara i alla fall lite utvilade inför söndagens utflykt. 

Söndag. 
UTFLYKT. Vi gick upp tidigt och begav oss till biluthyrningen där två av Vince vänner väntade. Vi körde sedan omkring ett tag i Tokyo för att plocka upp två andra. Sedan begav vi oss till Fuji. Japans högsta berg. Utsikten på vägen dit var så vacker - förvånade? 



Väl framme vid Fuji var det så klart molnigt men jag kunde skymta den snöbeklädda toppen genom molnen och det gav mig gåshud. Vi stannade där ett tag satt vid en lavendelodling som luktade ljuvligt och sedan tog vi småvägarna tillbaka till Tokyo för att se en annan del av Japan än den som motorvägen visade. Som Vince sa: "This gives med peace ..".
Kring Fuji odlades det massa vindruvor och persikor och i stället för risfält fanns där i stället just persikoträd och vinrankor. Överallt. 



Lite sugen på att palla persikor blev man allt men jag höll mina händer i styr. 

Tillbaka till Tokyo och mitt sällskap tog mig till en Sushirestaurang. Den var av den billigare varianten men det var riktigt gott. Sushin kom rullandes på band på färgade fat och olika färger kostade olika mycket. Så när man ätit upp räknade servitrisen hur många tallrikar av de olika färgerna man ätit och så var det bara att betala.



Måndag. Tiden här i Tokyo har rusat förbi. På fredag morgon drar jag till Bali. 
Så idag skall jag ta en till vända till Harajuku och sedan tänkte jag försöka ta mig till Akihabara. 
Börjar så. 

Håll till godo. 

Massa kramar från en svettig svenne i Japan.

Jag skall ge er en uppdatering lite senare idag.

Nu mina vänner drar jag till Tokyo. 
Det är ändå med lite vemod jag lämnar gården. Nu stundar andra äventyr.