sammanfattad

I morgon far jag och Staffan till en av mälarens sköna öar. Det ska skördas och, svettas och vara lågt blodsocker i två heta dagar. Sen på fredag, efter födelsedagsfirande och lite annat bär det av till nysnäshamnen. Klockan 04.50 lördag morgon tutar färjan, och sen går bryggan av mot "piss in't på ringmjuuuuren", Gotland. Där ska jag, Staffan, Frida, Klådan och lite annat löst folk, njuta av vad ön har att erbjuda, medeltid och sprit.

Först när pappa ringde i morse, eller, ja, mitt på dan, blev jag fylld av ångest, tvingad och kände hur all livslust rann ur mig, JAG VILLE INTE JOBBA MEEER!!! Men, efter att Staffan till trots, uppmuntrat mig kom vi båda fram till att det skulle bli ganska soft, komma hem, tjäna en tusing var eller så för arbetet där, som vi båda bara kan slösa bort på gotland. Helt suveränt!

Hur som haver är det, trots den stundande ledigheten med fest och fallskärmshoppande något som tynger mitt bomullsbeklädda hjärta; Bella, min underbara, vackra flicka. Är så mager, trots kraftfoder, trots sommar, så är hon tunn som en sticka. Min fina flicka fötjänar bättre. Men, meen, what to do, what to do?! Läget verkar vara som det är. Inte mycket bete i bastufollan, ett par dagar, och sen kommer hon gå ner ännu mer i vikt.
Ja, här skulle jag kunna sitta och grämma mig över situationen med henne, men, vad hjälper det?

Idag sköter vi ladugården igen, på kvällen bara i och för sig. Vi har fått sådant flyt på det, så det är inget jobb egentligen. Sista gången innan gotland. Vi höll våra ord och jobbade som rena bomullsplockarslavarna i princip hela juli, och det var värt varenda tår och var enda blodsockerfall. FÖR VI SKA TA FALLSKÄRMSHOPPAR LICENS!

Den senaste månaden har vi spelat puzzle go, underbart spel, jag känner det spelet väldigt väl. Lite som kräpppapper, som krusar sig när man rör vid det, och i bakgrunden sjunger en fågel, som man inte riktigt hör, för det blir mörkt. Nåväl, det går ut på att man är en tvåögd liten rymdman, som är en cyklop från sidan, som åker omkring på ett snurrande tefat och samlar färger som faller av när man samlat alla och blir grå, och sen tar man nästa våning... öh?! Tror jag fick med allt där... Jag har korats till den som är mest utvekclingsförstörd eftersom jag är den som har tagit flest guldstiernor, och mamma är sååå stolt. 

Det var allt for so lång. p.s. Nisselue är inte förhud, mmmmkay?!

Jävla amerikanare

Två-åringar var det. (kolla in länken)


En gammal klassiker!



faaaast, en smula besviken blev jag allt på videon...

ibland..

..så är det väl ändå inte mer än rätt att tänka tanken att göra något dumt. Misstag är ju sådant man lär sig av. Sa någon.

Igår var det läkarundersökning. Vi alla gick igenom. Jag med blodvärdet 138, och blodtrycket 125/65. Skulle tydligen vara ganska bra. Det kändes även ganska upplyftande att jag fick orden, "du kommer bli bäst av er alla tre". värmde, och gav lite mod?!

Idag har lilla Sessan fått en identitet. Avritad och chip-märkt. Sistnämnda föll henne inte i smaken. Lite blod och hovar i huvudet blev det innan den lilla prylen var inne.
Men om allt går vägen så har Belle Sensation snart ett alldeles eget pass : )

Nu ska jag ut och tömköra och sen... Well you tell me...

image126

For so long

Det har varit dumt av mig att klaga. Jag har det alldeles för bra. Alldeles. Det är INTE bra att bli bortskämd. Det märker jag det. Med det ska bli ändring på det. Fånga dagen, ja ni vet...

Igår, gjorde jag någonting jag är stolt över. Jag vågade, nästan, ta mig helt själv, till granngården och fråga om inte jag fick låna deras travbana lite, för att kunna träna Bella lite på den. Och se ni, det fick jag :)

så idag ska vi träna lite intervallträning. Bella behöver bygga muskler.

Nu är fallskärmshopparkursen betald, och i morgon är det läkarundersökning. Hoppas jag går igenom, Känner mig nästan som en häst innan försäljning.

Man kanske skulle fråga Eva om hon fortfarande är sugen på att börja tävla Bella i körning.

see you

love to hate, hate to love

jag hatar att ha fel, jag hatar att vara avundsjuk, jag hatar att vara avundsjuk på dig, jag hatar att jag inte har någon bra förklaring. jag hatar att hata, jag hatar min svartsjuka. jag hatar att jag inte kan ta kritiken, jag hatar att jag inte kan hantera det.
jag hatar mina knän, jag hatar att jag varenda morgon måste häva mig upp med min trasiga arm för att mina ben sviker mig. jag hatar att jag vill vara dig. jag hatar att jag ångrar så mycket. jag hatar att så mycket i livet tycks behöva vara förutbestämt. jag hatar att jag inte gjort mer, jag hatar att jag ibland gör utan att tänka. jag hatar att jag kan känna mig så obefogat dum. jag hatar att inte känna mig tillräcklig. jag hatar det faktum att jag måste tävla.
jag hatar att bekänna detta. jag hatar att jag inte vet varför jag skrivet det här. jag hatar att tänka på det så mycket. jag hatar att jag vet, men ändå inte kan låta bli. jag hatar det faktum att det nog förmodligen aldrig kommer försvinna. jag hatar de äckliga asen!
jag hatar att jag måste hålla det inne. jag hatar att jag inte alltid kan prata...

... men, jag älskar dig, och dom...


destination handikapp

det har blåst hela dan, hela natten som var, så pass mycket att jag vaknade runt fyra snåret och var promt tvungen till att väcka staffan med kommentaren : "fan så det blåser". Han knorrade bara till lite och drog täcket upp mot hakan. axeln värkte, värkte lite mer än vanligt. även jag försökte krypa under täcket lite extra, för vinden bet ända in i rummet. men, det var som om gud redan hade straffat mig för något sattyg jag ännu inte utfört, för jag fick inte upp täcket. min högra arm hade låst sig i ett läge, allt annat värkte in i själen. så jag rullade runt och hasade mig fram och tilbaka och hade efter mer om och men än det var tänkt täcke över hela kroppen.
staffan frågade om jag kände mig handikappad, han menade på att min arm hade somnat, det hade den inte, den VAR handikappad, på riktigt

morgonen kom, och morgonen gick. frukosten kom och frukosten gick. trött som vanligt efter morgon mjölkningen däckade jag i sängen ett par timmar. men efter att ha kommit till den bista insikten, att skulle jag gjort den där läkarundersökningen som vi måste göra innan fallskärmshopparkursen, idag, så hade jag med största sannolikhet inte gått igenom. så jag tog min stolta röda järnspringare på en liten tur i skogen. mina knän var nästan, men bara nästan, värre en den där förgrömmade armen jag nämnde tidigare. det är nästan så att det börjar bli på tiden att reklamera sig själv. här har man inte ens levat (hoppas jag) en halv livstid och man börjar redan rosta i fogarna. 

nåväl. man kan ju undra vad denna video har för syfte...
 


efter alla gånger

jag känner att det är med all rätt jag får känna mig en smula kränkt, det är inte första gången detta sker. att folk gör ner mitt efternamn det vill säga. man säger att man heter RYDström, som vanligt är det ingen som lyssnar, eller så är det bara någon som hör väldigt dåligt. så i 9 av 10 fall måste man upprepa med extra betoning på just RYD, hur svårt ska det vara liksom, men, jag antar, att så länge jag inte har  ETT AV SVERIGES VANLIGASTE efternamn, det vill säga, t.ex. jansson, svensson, karlsson, andersson, så får jag väl helt enkelt finna mig i att bli kallad RIDström.

jag fick senast idag höra att jag hade ett fult efternamn, jag vet inte om det är RIDström dom syftar på då.

men som sagt, jag är van. i högstadiet gick det så långt med mitt efternamn att dom, fråga mig inte hur, fick det till att vara något sexuellt. så inte nog med att jag hade ??rött?? könshår, så hade jag ett efternamn man kunde skratta åt.

tvungen till en ändring

så.. vid närmare eftertanke kände jag att det inte kändes helt rätt att copycata nanna på det där viset och inte ha någon egen fantasi eller för den delen känsla. i morse hörde jag den låten som då kändes helt rätt! så nanna, hör och njut..


She's my man
And we got all the balls we need


just nu...

... suger faktiskt det mesta!

till nanna

för att nanna kände sig bakomskynketförd så har jag nu även tillägnat henne en låt...

hoppas det smakar :D
(för den passar ju så bra)

 

Ta i trä!




I don't want to lose you, this good thing
that I got 'cause if I do
I will surely,
surely lose a lot.
'Cause your love is better
than any love I know.

It's like thunder and lightning,
the way you love me is frightening.
You better knock, knock on wood, baby.
I'm not superstitious about ya
but I can't take no chance.
You got me spinnin', baby,
you know I'm in a trance.
'Cause your love is better
than any love I know.

It's like thunder and lightning,
the way you love me is frightening.
You better knock, knock on wood, baby
ohh ohh ohh

It's no secret about it,
caus with his loving tutch
he sees to it
that I get enough.
feel hes touch all over,
you know it means so much.
It's like thunder and lightning,
the way you love me is frightening.
You better knock, knock on wood, baby.
You better knock, knock, knock on wood ...

hoppfulla augusti

i augusti händer det, men ska jag vara ärlig hände det idag. staffan bokade fallskärmshopparkursen som äger rum mellan datumen 8-12 augusti. helt otroligt galet är det.
dock satte vecka 32, medeltidsveckan skäppar i hjulet för vår "bästa sättet att ta självmordskurs på". det förefölls sig som så att kursen slog slint och körde rätt in i medeltidsriddaren i glansig rustning.

jag var tvungen att öga, mot öga, eller, ja, möta min största rädsla. frida, inte frida i sig, utan reaktionen jag skulle få av frida när hon skulle få reda på det faktum att jag inte kunde hänga med.
men fixare som jag är fixade jag det där. så, nu blir det både gotland, OCH skydive!
är inte det för bra?!

det blir bio nu, trans-robotar, festligt låter det.


hoppsan!

igår...

image125

... hoppade jag fallskärm... (det är dock inte jag på bilden).

alla hade dom lurat mig; staffan, daniel, min lillebror, anne, lasse, sammy! jag visste ingenting, förrän vi svängde in på vägen där skylten "FLYGFÄLT" stod. men ska jag vara ärlig så ville jag inte riktigt förstå vad som komma skulle.

men joda, efter svett och tårar var jag nere. jag har fortfarande lock på ena örat och blir lite pirrig i magen när jag tänker på det! men fan så kul det var nu i efterhand!

tack staffan för världens bästa födelsedagsfirande :)