Sayonara.

Gott folk. Min tid här i Japan är snart över. Det är sista kvällen och i morgon skall jag upp tidigt för att åka till flygplatsen. Bali väntar. Hoppas jag inte bli ihjälbombad på något disco.
Sedan i måndags har det varit fullt upp varenda dag. Tiden har rusat förbi och nu såhär i efterhand hade jag kunnat vara här i Tokyo någon vecka till eller två för att hinna med mer. 

Måndag då. Jag minns knappt. Jo just. Då mötte jag upp Fung. En kille från Hongkong som jag träffat på gården (en annan wwoofer med andra ord). Vi skulle spana i Akihabara. Ja just, datanördarnas och animetöntarnas mecka. Har du aldrig upplevt migrän i ditt liv gör du det garanterat efter ett besök där.
DET ÄR SÅ SJUKT MYCKET SAKER OCH LJUD OCH HERRE MEN SKAPARE MED KRIMSKRAMS. 
Oj, var det caps?
Och vi gick in på ett
Maid cafe. Jag vet inte om jag kan beskriva vad ett Maid cafe är. Kort och gott är det små söta och mindre söta japanska tjejer utklädda till anime-hembiträden. Och de behandlar dig som att du är en gud. Eller, ja, något i den stilen. Allt är rosa och pluttinuttigt och du bör se det med dina ögon. 
GANSKA pinsamt, men sjukt kul. Check liksom. 

Efter Akihibara bjöds det på middag i "mina hemkvarter" och karaeoke igen. Mycket trevligt. 

Tisdag. Hanna drar värsta utflykten långt åt helvete till Sea paradise i Yokohama Hekkeijima. Är man i Japan bör man väl se halvt vanvårdade vattendjur i bur. 
Det var hajar och rockor och valrossar och pingviner och fiskar och delfiner och vitvalar. 
Jag stannade och tittade på showen. Vitvalarna var till och med. 
Och det var här på Sea paradise som jag såg det absoluta absurdaste jag bevittnat i princip hela mitt liv. Sätt er ner. Håll någon i handen och blunda INTE:
- En av delfintränarna runkade av två (det kan varit samma delfin två gånger också) delfiner. 
VAD I HELVETE?!
Där stod jag och filmade och såg plötsligt vad det var som försiggick. Är detta något man brukar göra? Runka av delfinhanarna? Är det något som ingår i träningen? Frågor jag förmodligen aldrig kommer få svar på. 
Jag stod bara där med vidöppna ögon och hakan i golvet. 
Allt på film. Lite för obscent för youtube kanske ...

Väl tillbaka till lägenheten bjöd jag Vince med vänner på köttbullar och potatismos. Det var gott. Även om jag avråder samtliga passagerare att inte använda margarin. Såsen blir lite väl flottig. 

Onsdag då. 
Sladdrade omkring nere på stan ett tag. När jag säger nere på stan menar jag de butiker som ligger här i närheten där jag bor. Och de är inte så få de. Efter runtsladdrande åkte jag till akihabara igen. Skulle kolla upp om det var möjligt att smuggla hem en Ipad till Daniel. Det var det inte. De har ett annat 3G-system här och man var tvungen att köpa den med deras telefonoperatör och blargh. Surt sa räven. 
Så vi (Dagens sällskap: Mikeal-någonting, en avlägsen vän till Christian som varit i Japan ett år och pluggat) drog till Ueno och Ueno zoo. Det var härligt att snacka svenska. Men min svenska börjar låta lika illa som min engelska gör. Svengelska? 
Ueno zoo hade det mesta i djurväg. Lite knas det där också. Ett Zoo mitt i stan. En annan måste ju färdas en halv dag in i Norrköpings urskogar för att få se en berguv eller kanske en järv. Om man har riktigt riktigt tur eftersom alla vet att den buren är tom på Kolmården. 
De hade dvärgflodhästar. DVÄRGflodhästar. Vad är det för djur, egentligen? De hade sjukt läskiga ögon. Jag tror jag vill ha en dvärgflodhäst. Den kan gå med min gnu som jag även skall införskaffa mig. 
På kvällen var det inte bara jag utan även Vince som var lika trötta som barn efter julafton så vi beställde hem pizza och tittade på film. GÖTT. 

Torsdag. That's today. 
Tog en sväng till Harajuku. Åkte till Vince jobbkvarter och åt lunch. Gick till Ginza för att inse att om man åker till Tokyo och känner att man vill bli ännu mer rånad än vad man redan är så är Ginza stället man skall hänga. I princip bara märkesprylar. Men det var kul att bara strosa omking. Jag besökte ännu en park där jag såg en uteliggare ligga och bläddra igenom en porrtidning. Han är förevigad i min kamera. Så fantastiskt. 
På vägen snubblade jag på en jätte mysig handelsplats nere vid tunnelbanan med mat och bröd och bakelser. Jag gick säkert där i en timma och bara tittade. Funderade på om jag skulle köpa en tårta att bjuda på som tack för att jag fått stanna. 
Men jag tycker det är jobbigt att behöva välja i det klena utbud av tårtor som finns i Sverige så det blev ingen tårta eftersom jag inte kunde välja mellan någon av alla de fem tusen tårtor som fanns där. 
Väl tillbaka till lägenheten tog jag det lite lugnt och vilade fötterna innan Vince kom tillbaka och vi cyklade iväg och hade middag och bowlade. 
Riktigt trevligt avslut. 
Jag var ingen kung på bowling by the way. 

Så. i morgon skall jag upp vid sex. Buss till flyget. 
Hade tänkt ladda upp lite bilder men jag håller på att tömma min mobil på bilder till datorn och det tar lite tid så jag hinner inte göra det nu. Men så fort jag får tid och internet kommer det komma upp fler bilder från Japan. Om inte annat är jag snart hemma och då skall jag flitigt visa. 

Ses snart Sverige. 
Hej då Japan. 
Hej BALI

En liten tanke. Tänk om man bytte ut alla Japaner i Tokyo mot Svenskar. Vilket JÄVLA svineri det hade varit. Allt hade varit förstört på nolltid.

Men shit!

Var det allt ni kunde komma med?


Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.

Vem är du? (vem är jag, velande charader):
Kryssa här

E-postadress:

URL:

I denna ruta finns det plats för just dina åsikter:

Trackback