Trebbe har inte kopplat att han inte har några testiklar, fortarande. Han verkar inte heller ha kopplat att Bella är hans mamma, eller så går han bara igång på det där med incest. Trebbe och Bella går inte i samma hage här i Skara, vilket är bra ur många synvinklar som jag inte tänker vinkla fram här, men så idag när jag och Annikki skulle skritta ut började Trebbe "hingsta upp sig" när han fick syn på Bella så jag tänkte att det var bäst att de två fick hälsa på varandra innan hon skulle kasta upp mig. Han kröker nacken, brummar lite och halar fram lemmen. INTE OKEJ? Nej det tyckte inte jag heller, så jag klappa till han i buken och bad han "dra in kuken!". 

Det blev inte mer dramatiskt än så, Annikki kastade upp mig och så red vi ut. Jag har inte suttit på min treåring sedan ... maj? och han gick snällt på som han inte gjort annat. Sa jag att vi red barbacka?

Du vet helt enkelt att du lyckats med inridningen när du kan skritta ut barbacka på din treåring tre månader senare. 

Jag har saknat Trebbelur fillur. 

 

Snål-ove får bassning på skoningen fram på min häst. 

Annikki ligger bakom mig i min säng och flåsar. Hon har-  redan - dragit på sig lappsjukan, vilken enligt wikipediadefinition: "En person som fått lappsjuka känner ett starkt panikartat begär av socialt umgänge vilket gör att personen i fråga känner sig instängd." enklast botas genom att träffa folk, så vi får väl försöka ge oss ut i skara och träffa lite folk. Vad var det Gunde sa? I N G E N T I N G är omöjligt!

105 mil med bil och släp och jag är på plats i Skara med två hästar. Sitter i mitt rum i Annikkis och min fina hyresrätt. Så var sommarlovet över, tillbaka till min verklighet med prestationsångest över studier, för lite pengar och, och vad mer? Jo, ett distansförhållande nu mera. Jag har blivit med pojkvän och har lite svårt att acceptera detta faktum, jag har glömt bort hur det är att vara glad, så till den milda grad att jag måste ifrågasätta det minst en gång dagligen. Det är alltså såhär det ska kännas? Men underbart är kort, för när jag äntligen börjat uppskatta det hela så flyttar jag 35 mil bort. Aldrig är man väl riktigt nöjd, för hur skulle det se ut? 
Så, sommaren, vad har hänt sedan Linus <3?

Jag har jobbat, mjölkat kor, burit hö, gjort nya kor, slitit i mitt anletes svett i silon, ridit, tävlat, kört en massa badtunna (läs Bella). Men mest har jag varit med Linus, bunkrat upp in för hösten skulle jag vilja kalla det. Sparat känslan i små glasburkar som jag satt fina etiketter på och lagt i källaren för att kunna ta upp till mörka ensamna höstdagar. 
Fast vänta nu, här om sistens när jag var på Åland och hälsade på min goda väninna Anna-Linnea så snubblade jag över ett youtube-klipp som jag tycker summerar min sommar bokstavligt talat:

Ta bort kjolen och huklet och ni har mig denna sommaren. Det finns (nästan) inget mer frustrerande än när korna bestämt sig för att stanna på betet i stället för att komma in och bli mjölkade. Då står man där och skriker  till det att man svimmar och grannarna börjar ringa djurskyddsmyndigheten, och till vilken nytta? Ingen lyssnar. 

Jag har kass humor. Isolera mig i en ladugård, låt mig gå upp halv fem fem dagar i veckan och inte ha något annat att prata med än kor och detta är resultatet ... 



Kanske mest intressant i sammanhanget var att min veterinärpraktikant, helt seriöst, frågade om Selma (till prickiga) hade blivit biten av insekter? Äh, ja, jag står med hakan lika långt neddragen i golvet som ni. 

 

Anyhow. Det kommer med största sannolikhet ploppa upp mer saker i min skalle vart eftersom tiden går. Nu är jag 100% hjärndöd efter alldeles för mycket bilåkande och möbelsläp och ett halvt glas rödvin så jag vet knappt vad jag heter. 

Men en sak vet jag, och det är att jag är förändrad, på gott. Inget ont här.