Det är en ganska adekvat fråga man kan ställa sig efter dagens tumult i stallet. 

Jag och Annikki red ute i en av sommarhagarna, och Trebbe hade verkligen gått fint, jag var nästan euforisk eftersom det kändes som att vi tagit ett stort kliv åt rätt håll i galoppen. Jag skulle precis rida till ridhuset för att ta hoppa ett hinder eller två när jag hör hur Annikki börjar ojja sig. 

Borta vid Myrverken huset ser jag hur kvinnan i grannstallet åker efter sin unghäst i ett par linor. Noll kontroll skulle man kunna säga. Häster ser helt panikslagen ut och rätt vad det är så flyger kvinnan åt helvete och unghästen, som har en kälke efter sig (?!) drar iväg i världens sken mot vårt stall. 

Jag känner hur Trebbe fryser under mig. Verkligen F R Y S E R (ingen häst hemma längre). Så jag slänger mig av, och Annikki lika så. Så vi halvspringer bort mot stallet. Trebbe går mest uppåt och skriker. Bakom ridhuset ser jag hur unghästen, fortfarande med kälken efter sig, sprungit  IN I valackhagen. Skenar in i skogen, upp i hagen och tillbaka ut förbi gödselstacken. Jag tar mig in i stallet med Trebbe men möter det skenande ekipaget i dörren! Den skenar in, på den ungefär 1,5 meter breda gången där jag och Trebbe står. Jag hinner tänka att jag ska trycka upp Trebbe mot väggen så han inte får kälken på sig, men han får total panik och hoppar ÖVER kälken ut genom dörren, med mig hängandes efter. Jag fälls av kälken och flyger i en båge ut genom dörren och landar på mitt knä. Släpper Trebbe som jag ser skena iväg bakom ridhuset. Jag släpper honom för en sekund och springer in i stallet. Då gick det inte riktigt att stå på benen. De skakade skulle man kunna kalla det. Jag får tag i ungstoet som sprungit in i väggen i gången och står likaså hon och skakar. Jag ber Annikki leta upp Trebbe eftersom mina ben inte gick att stå på.

I samma sekund kom ägaren till unghästen in genom stallet och hon hjälper till att få av skacklarna och kälken.

Jag lindar om mitt knä som fått sig en ordentlig stöt, men verkar okej ändå.

 

En fråga, vem fa-an försöker köra in sin häst SJÄLV med en ranglig kälke som UPPENBARLIGEN inte går att sitta i (vilket det kom fram att hon hade gjort). Jag tror hon ångrar sig bittert nu  i efterhand och man kan ju bara hoppas att hon inte gör om det. 

Jag menar, det var ju bara TUR att ingen kom till skada. Jag blir kallsvettig när jag tänker på hur illa Trebbe skulle kunnat skada sig när hon kom inskenandes i gången?

 

Jävla röta helt enkelt. 

 

Så, nu när adrenalinpåslaget har lagt sig har jag en blåskimrande svullnad öven på underarmen och ska försöka plugga ett par timmar till idag.