somebody that I used du know
Jag låter den här låten få tala för sig själv. Jag tycker den är bra. Först gillade jag den inte alls, men den började växa som ett frö i torr jord som plötlisgt får vatten.
Jag känner igen mig i den. Människor jag tyckt att jag stått väldigt nära som jag av olika anledningar klippt banden till blir ganska snabbt någon jag bara brukat känna. Och många gånger kan jag uppleva att det känts som att jag aldrig känt dem när jag hamnar på avstånd. Totala främlingar som jag skulle känna igen om jag såg dem på kort men inte koppla till något.
You can get addicted to a certain kind of sadness
Men shit!
Var det allt ni kunde komma med?
Trackback