Lite för detaljerad information följer. Här om morgonen vaknade jag upp och kunde inte andas genom näsborrarna. Och med tanke på den förkylningen jag dragit på mig här nere så skulle man kunna tro att det var snor som satt på tvären. Det var det alltså inte, det var blod.
Jag var hos Nanna i helgen, vilket är en annan historia, och Nanna hade bara Otrivin comp (p p p produktplacering) i sitt medicinskåp. Nu är det såhär att i vanliga fall så är jag inte känslig för i princip någonting men just nässpray är jag fasligt känslig för. Vet verkligen inte vad mina slemhinnor lider av men nässpray är något de inte diggar. Jag brukar använda mig av den mildaste nässprayen som finns, tror det är ett rosa paket. Jag har sträkt mig till vanlig Otrovin, men nu var det alltså otrivin comp, i stället för amfetamin snackar vi här metaamfetamin. Och jag vet hur den är, för jag har vid ett tidgare tillfälle i livet provat den.
Det slutade ungefär likadant, även om jag faktiskt var försiktigare nu.

Sist jag använde Otrivin comp trodde jag hjärnan skulle sprängas. Där hade jag dragit in nässpray och var redo för sängen när det kändes som att det brann i skallen på mig. Det sved och dunkade och jag kunde inte tänka på över en timma.
Denna gången sprayade jag lite försiktigare. Ingen värk, men på morgonen vaknade jag alltså med andnöd.
Andnöd eftersom mina näsborrar var igenkorkade med blod. Koagulerat blod. Mycket angenämnt.
Mina näsborrar har blödit idag med ... inget mer nässpray för mig.

Det var väl det jag hade att säga nu.