Glasblåsarens barn.

Konsumentföreningen norrorts vårmarknad låter ungefär lika upphetsande som den var. Pensionärer som tycker det är soft med gratisvåffla och sightseeing utav en av Sveriges (?) största återvinningsstationer. Och så min syster som - god som hon är - tar sin lediga söndag till att stå där och visa lite bilder från gården och berätta om eko och det som hör till inför de tappra entusiaster som pallrat sig till bros glasblåseri denna regniga marsdag.
Jag passade på att spana in glasblåsarna lite. Det var Alexander Rybaks lookalike och det var killen med ölmage och alldeles för mycket baksnus under läppen. De passade inte in under min fördomsprofil. Vad än för fördomar jag har om glasblåsare.

Men jag vill säga er. Det ÄR inga ockerpriser de drar på för riktigt hand - eller ska jag säga munblåst glas. Det är ett hantverk och konstvärk utan dess like. Inget bara-något-du-skiter-ur-dig-på-lunchrasten-jobb här inte.
Jag måste hitta en avelsriktigt hane till mina blivande barn. Meriterande: Glasblåsare, musikgeni, geni, vacker, arisk (?) hmm ... the list goes on (måste ju väga upp alla mina tillkortakommanden).

Det fina med att åka på sådant som - i mångas ögon - låter tråkigt som helvetet är att man kan råka på en del lustiga människor och figurer som man aldrig annars skulle träffat. Så även idag. Som gör besöket värt. Sedan är jag trots allt ungefär lika lättroad som en pensionär ibland. Gratis våffla, gratis lamm på spett med matvete och tzatziki - EKOLOGISKT SÅ KLART - reklam reklam reklam, från "Gården direkt". Mums fillibabba. Hanna mätt i magen - Hanna nöjd.

Men shit!

Var det allt ni kunde komma med?


Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.

Vem är du? (vem är jag, velande charader):
Kryssa här

E-postadress:

URL:

I denna ruta finns det plats för just dina åsikter:

Trackback