Earthcake.



Jag var just med om min första jordbävning. Förstod verkligen ingenting. Undrade vem det var i huset som kunde skramla så mycket i dörrarna att hela golvet och alla bord skakade. Så trillade poletten ner. Jordbävning. Det varade bara ungefär fem sekunder. Sen var det över. Jag hade ju faktiskt fått det berättat för mig att det var vanligt här i Japan och att jag med största sannolikhet skulle få uppleva en eller ett par.
Så, min jordbävningsoskuld är tagen. Lite besviken är jag. Jag hade föreställt mig något i stil med att alla skriker och slänger sig under bord och ber för sina liv. Så som det är på Amerikanska filmer. Men ingen brydde sig. 

Har jag berättat att Japanska hus - i alla fall det jag bor i - består till 95 procent av skjutdörrar - och fönster? Huset verkar dessutom 0 procent isolerat så jag kan tänka mig hur varmt och gosit det är här under vintern. Det är ju sommar här var jag förstår. Eller kanske vår. Jag vet inte. Men de är inte som den Svenska sommaren. Solen går ner vid 20.00 och då är det svart som natten. Och kvällarna och morgnarna är inte ljumma som i Sverige heller utan svinkalla, för att slå om till typ 30 graders hetta så fort solen tittar fram. Skumt. Men egentligen, med tanke på att solen skiner 24/7 i Sverige denna tiden vore det ju konstigt om det gjorde det här också. Den ekvationer går liksom inte ihop. 

Fick mail av mor igår. Hon berättade för mig om kaninungar. Inte att föräldrarna egentligen brydde som om lukten utan snarare att de blev så stressade över att man var där och sprang när ungarna var små så att de bet ihjäl dem. Kaniner är ett underligt släkte. Så jag hade fel. Jag ska låta dem vara. Men de är ju så söta. Pälsen har kommit och alldeles snart öppnar de ögonen och då är de verkligen som sötast. Då vill man ha en kanin igen för de är faktiskt ganska söta djur - sen låter man mamma ta hand om den. Nej fy. 

I morgon har jag varit här en vecka och tiden går faktiskt ganska fort. I morgon är det min lediga dag, om de inte behöver hjälp med något specifikt. Då ska jag på upptäcktsfärd. De finns ett litet samhälle inte allt för långt här ifrån, och så ska jag försöka få lite fina bilder på det där berget med snö på en bit här ifrån. 

Nu är det snart dags att städa huset igen. Sedan lär det bli mer bamburöjande. Jag börjar bli kung med min machete. Det är förövrigt mitt nya favoritverktyg. Helt oumbärlig vid slyröj. Måste införskaffa en i Sverige. Och så butch man känner mig. Där står jag i Japan med min machete och röjer bambu tills jag blöder. HAH!

Nu sover Sverige. Och min arbetsdag börjar. 

PUSS OCH KRAM

Men shit!

Var det allt ni kunde komma med?


Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.

Vem är du? (vem är jag, velande charader):
Kryssa här

E-postadress:

URL:

I denna ruta finns det plats för just dina åsikter:

Trackback