Din kropp kommer för alltid minnas vad som gjorde dig glad. Det blir till en drog. Du gör vad som helst för att komma dit. Kastar dig ut för stup, springer över glödande kol, sover på krossat glas. Vad än för hinder som tornar upp sig framför dig tar du dig igenom. Men allt har ett pris. Vad du är redo att betala, det är en annan femma.

Var människa hamnar någon gång vid ett vägskäl. Vilken väg du väljer att gå spelar egentligen i långa loppet aldrig någon roll eftersom du inte vet vart den slutar.

Vi blir väl alla sårade någon gång under våra liv. Det är sådant som händer, ingenting som är värt att gräma sig över resten av livet.

Tilldelas man en andra chans bör man ta den. Handlar denna andra chans om förtroende är det viktigt att du vågar lita, vågar ge förtroende, annars kommer den glida dig ur händerna. En levande ål i vatten ska vara svår att hålla. Livet är en ål i vatten det simmar vart det helst vill och kan ej hållas av andra, kanske till viss del, kanske ett tag, men till slut slinker den iväg, om ingen fångar upp den och dödar den, eller låser in den i att akvarium. Ålen är din. Lev som den ål du är. Och tänk inte för mycket på det som varit. Det hjälper ingen.

Flum.