Positiv respons är aldrig fel. Det är dessutom uppmuntrande att se en barngrupp där lärarna faktiskt har lyckats. Nittiofem procent av gångerna har lärarna ingen koll. Verkar inte ens haft en tanke på varför barnen skall komma till gården. Barnen springer omkring som galningar och mest bara skriker. Skiter fullständigt i att man står där och pratar. I en sådan situation borde man prova och bara börja snacka typ simlish och se om det är någon som reagerar. Hade en grupp idag som är var miniorvisares dröm. Lärarna verkade bry sig om barnen och hade en fungerande pedagogik där de tyckts få barnen att bli intresserade av besöket. De stod med blida ögon och lyssnade intresserat och frågade om det var något de ville veta. Om läraren undrade något eller tyckte att det var något som barnen skulle veta ställde hon frågan högt ut så att alla barnens uppmärksamhet fångades. Efter rundturen berömde hon mig och tackade för en mycket fin visning. Det värmde. Det är ju som sagt alltid uppskattat när någon uppskattar det man gör. Det är andra veckan som jag visar nu och jag börjar redan känna mig varmare i kläderna (det kan ju också bero på att solen sken sexton grader varm idag).

Sen är ju barn alltid barn och blir uppjagade över sådant som är lite extra kul. Som att få klappa kalvarna till exempel.