Tro vad ni vill.
Men vad jag känner, är vad jag vet.

Jag satt på vägen hem, så kom den.
Och hela min förvirrade värld försvann.
Där fanns bara du.
Staffan.
Hela låten får mig att tänka på dig.
Bra eller anus?

Båda är bra, men jag är som sagt glad att jag är med en sådan fin människa, som jag fakitskt tycker att du är.
Utan att överdriva eller spä på med blomsterspråk.
Sommarens hittills finaste sommarkväll var igår, med dig.

Lyssna och njut.