De få läsarna jag nog haft en gång i tiden lär ju efter mitt och Staffans lilla "försvinnande" i och med det försvunnit de också. Jag kan ju försöka dra till med någon halvtaskig lögn i stil med att: "jag skriver för min egen skull", etc. Men som sagt, det skulle inte vara något annat än en halvtaskig lögn.

Så, lördagen den 1 mars 2008 flydde jag och Staffan landet och rullade söndagen den 2 mars 2008 in på Estniskt teretorium.
Japp, vi drog till Estland, minerna var blandade, vilket de också blev på oss, inte minst Staffan när vi lät opeln simma i lera fram till gården i Lanksaare.

Vistelsen blev inte så vidare värst lång, blott tre veckor.

Hur sammanfattar man resan, i bara ord? För att göra det enkelt?
Here we go:
Spännande, annorlunda, jobbig, tråkig, rolig, lärorik, efterbliven, lerig, solig, glad, ledsen, frustrerande, full, kall, blöt, udda, estnisk, befriande, fängslande.

Inget problem är för stort för att kunna lösas med en planka i leran.
Så är det i Estland.

Jag ångrar inte en sekund att jag åkte dit, det är något som var man bör pröva.
Kanske åker vi tillbaka, när världen ter sig bättre.
Men just nu nalkas något annat.
Kanske norge, kanske, kanske något annat.

Om man ska prata om något annat, så har jag sedan jag kom hem till Sverige varit BAOTA sjuk.
Jag snörvlar, hostar, nyser och harklar mig rätt ordentligt fortfarande, men jag är helt klart på bättringsvägen.
Idag var jag hos frisören.
Jag blev fin, men lite annorlunda, måste vänja ögonen vid spegelbilden = NEJ, jag är inte blonderad hora.

På återseende.
TIlls dess kan ju ni, så som jag, spela sönder den här låten: