Så, såhär lyder historien.

Jag tog bilen och körde mot lovön.
Svängde in på Kista och skulle inhandla den där sladden Staffan hade bett mig köpa.
Eftersom jag var så förbaskat morgonpigg fick jag stå utan för Kell&CO i hela tio minuter innan jag glatt kunde gå där ifrån med 20 meter lång och 20 kg tung högtalarkabel.
Väl inne i kista kände jag hur konsumenttarmen vred sig i mig och jag gick därifrån med ett par linnen och ett par byxor rikare (plånboken dock något fattigare).

Så svänge jag bilen mot lovön satt där ett tag och blev, hör och häpna, utnyttjad av ett stycke barn.
Ett stycke Siri.
Barn är utnyttjande och förrädiska.

Jo, så var det, jag satt där med mina mackaroner och min falukorv och plötsligt kom en väldigt hungrig mun gåendes mot mig.
SUGFISK.
Efter att maten var slut var jag plötlisgt världens farligaste moster och snorungen började gallskrika.
NEHÄ, nu dög man inte längre.
Men det är ju okej, jag har ju ändå inga känslor, eller hur var det?

Hur som haver satte jag mig i bilen IGEN, för att köra till Nannan.
Jag skulle våldgästa hennes lägenhet och hennes häst.

Häst ja.
Söt liten ponny, VERKLIGEN.
Skämt och sido.
Jag fick trots att hon tydligen var "världens fulaste monster" spola alla benen OCH binda upp henne på gången.
OCH bada med henne på volten.

Jag tror jag blev lite övermodig och skulle galoppera, off we go, två bocksprångsenare och ett staket LITE för nära så svängde jag i panik, panik?, Vilket resulterade till att jag slet omkull mig och ponny.
Där låg vi i leran och mös.
BLÖTT, eftersom vi just spolat ut 500 liter vatten där.
Det enda jag minns är att Nanna säger, "OJ?!".
Ja, oj.
En sträckt rygg senare och en blåslagen höft, sitter jag upp och rider lite till.

Sen var ju det så att Bellan fyllde år, 5 hela år.
Så vi drog till årsta, nånting, för att hälsa på de två kärringarna, Bella och Ewa.
Ler och långhalm.

Bella mådde prima , men var dagen till ära ett stycke, pja, kärring.
Morötter bjöds det på.

Blöt, och kall kom jag tillbaka till Nanna, som bjöd på korv stroganoff!
Mätt och belåten körde jag sedan hem i stockholmsmörkret.

Allt som allt var det en otroligt rolig dag.
FNISS.