Som Andapsin för själen.

 
Melodin i det här musikstycket slätar liksom ut ojämnheter i det som jag skulle vilja kalla för min mentala status. 
Jag blir nästan lite glad och småfnittrig. Detta känsloyttrande kan jag dock inte förklara, det bara är, på samma sätt som att solen går upp varje morgon. 

Men shit!

Var det allt ni kunde komma med?


Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.

Vem är du? (vem är jag, velande charader):
Kryssa här

E-postadress:

URL:

I denna ruta finns det plats för just dina åsikter:

Trackback